
Bildfeeling
Johan Arnmarker, naturfotograf och Marie Althoff, vägledningscoach och ”naturnisse” står bakom företaget Bildfeeling. Med Bildfeeling vill de bidra till att människor hittar kontakt med naturen i vardagen, för att må bättre. Forskning visar att vi har starka band till djur och natur, och behöver kontakten med dem för att må bra.
Bilder på naturen har visat sig ha positiv effekt på stress, puls och blodtryck sjunker och välbefinnandet ökar när man ser dem. De har också effekt på fokus och arbetsprestation.
Det är just den effekten Bildfeeling vill sprida med sina naturbilder. Bildfeeling har många produkter som syftar till att minska stress och öka fokus och välbefinnande i vardagliga miljöer, till exempel kontoret, hotellet, i skolan, i väntrummet, i behandlingsrummet, hos juristen, på begravningsbyrån, på sjukhuset, hos tandläkaren… Olika lösningar finns för vägg, tak och bildskärmar. Bildfeeling strävar efter att använda så miljövänliga material som möjligt, som linnetyg och andra naturmaterial, och tryck med miljövänliga färger.
Bildfeeling har även startat Bildfeelingsdesign, där egna bilder får pryda textilier för hemmet. Från kuddfodral till bordstabletter, kan naturbilder få en speciell plats i hemmet. Läs mer på Bildfeeling Design >>>

Bildfeeling utgår från biofiliteorin och tar in naturen på bild, gärna i stora format, i syfte att minska stress och öka välbefinnande i miljöer där människor befinner sig i sin vardag.
Marie Althoff berättar om tanken bakom Bildfeeling
Den glömda dimensionen
De globala målen är barn av sin tid. De är jättebra och berömvärda och alldeles nödvändiga att arbeta efter, men vi tycker att de glömt en gigantisk dimension, och det är i den dimensionen vi befinner oss med vårt företag. Det handlar om människors inre (andliga) utveckling och psykiska hälsa.
Psykisk ohälsa nämns bara i 3.4, tillsammans med att minska antalet dödsfall i icke smittsamma sjukdomar, och med en indikator som ska visa på minskat antal självmord om man lyckas – samt död i bl.a. diabetes och hjärtinfarkt. Ändå är till exempel stress ett världsomfattande problem som orsakar gigantiska bekymmer med produktionsbortfall, sjukdomar och för tidig död. Och psykisk ohälsa är så mycket mer än självmord.
WHO har utnämnt psykisk ohälsa som det snabbast växande och största hotet mot människors hälsa i framtiden.
När människor befinner sig i den artificiella och stressande miljön som vårt samhälle blivit, så tystas den inre rösten som ställer alla viktiga frågor. Vem är jag? Var är min plats i tillvaron? Vad mår jag bra av? Vad vill jag? Vad behöver vi göra för att skapa ett gott liv för alla?
Vi på Bildfeeling är övertygade om att för att mota psykisk ohälsa så måste man öppna en dörr till människor där man främjar möjlighet till inre utveckling och reflektion Där kan naturen hjälpa till.
Man behöver hitta sin inre koppling till naturen, vi är alla en del av den, och naturens hälsobefrämjande och läkande effekt tror vi personligen att man bara är i början av att förstå och upptäcka. Liksom naturens oerhörda betydelse för människans existens.
Vår bestämda åsikt är att om man inte kan hjälpa människor att hitta sin inre koppling till naturen, så kan vi inte rädda vår civilisation. Människor måste uppleva inifrån, de måste KÄNNA – med hjärtat – vad som måste göras, och det innefattar att lära sig leva i samklang med naturen, och inse att den inre tomheten inte kan fyllas med sociala medier, pengar eller mer tekniska prylar. Tomheten kan bara fyllas med svar på de inre frågorna.
När man KÄNNER (med hjärtat) istället för FÖRSTÅR (med hjärnan) då blir drivkraften en annan, och det går att åstadkomma så mycket mer!

Marie tipsar om litteratur kring naturens effekt på hälsan:
- Forskning kring natur och hälsa som bedrivs på Karolinska Institutet >>>
- Naturvårdsverkets publikation Natur som kraftkälla >>>
- Artikel från BBC om behovet av naturen på arbetsplatsen >>>
- Artikel från The Conversation på naturens positiva inverkan på personalens hälsa och lycka >>>
- ”Lugn av naturen” (2013) av Åsa och Mats Ottosson
- ”Närmare naturen” (2020) av Åsa och Mats Ottosson
Vad är biofiliteorin?
Biofiliteorin säger att människan behöver naturkontakt för att må bra. Teorin skapades på 80-talet av professor Edward Wilson på Harvard University i USA. Enligt biofiliteorin har alla människor en universell, nedärvd kontakt med och känsla för allt levande, och ett behov av att vistas i naturen. Våra förfäder på de afrikanska savannerna lärde sig att uppskatta vissa naturmiljöer där de kunde finna mat, vatten och söka skydd från faror. Dessa miljöer gav en känsla av trygghet, lugn och välbefinnande. Samma förutsättningar har fortsatt att gälla varhelst människor valt att leva eller bosätta sig. Man har varit helt beroende av den natur man befunnit sig i för sin existens, och därmed skapat en djup koppling till den. Därför upplevs fortfarande vissa naturmiljöer mer attraktiva för oss än andra. Naturen har också en läkande effekt, som utnyttjas bland annat i rehabiliteringsträdgårdar och i skogsbadsterapi.
Agenda 2030 och dess globala mål anger den riktning och de förändringar som krävs för en hållbar värld. För varje globalt mål finns flera delmål som förtydligar vilka åtgärder som behövs för att nå målen. Delmålen har i sin tur ett eller flera indikatorer som möjliggör mätning och uppföljning av de globala målens framsteg.
Globala målen kan ses som övergripande områden inom vilka dessa förändringar ska ske. De är ett användbart sätt att planera, utföra och kommunicera ut en verksamhets hållbarhetsarbete. Nedan visar Ekocentrum hur en verksamhets omställning mot hållbarhet kan analyseras både utifrån inriktningen som globala målen och delmålen anger och utifrån indikatorerna. Beroende på verksamheten kan de globala målen som berörs skilja sig mellan dessa två analyser.
Våra utställare bidrar på olika sätt till en hållbar värld. Det kan handla om innovativa idéer eller en verksamhets omställning mot hållbar produktion, materialanvändning, energiförbrukning osv. Det är dessa förändringar, omställningar eller åtgärder i linje med den riktning globala målen anger som bedöms bidra till Agenda 2030.
En verksamhets hållbarhetsarbete kan analyseras utifrån globala målens övergripande områden. Då står delmålen till grund för analysen av hur en verksamhet bidrar till att förverkliga dessa. Delmålen ger information om vilken typ av åtgärder eller förändringar som efterfrågas, på vilken nivå (statligt till lokalt) dessa ska beslutas eller implementeras samt vilken sektor (offentlig, akademisk eller privat) som berörs. En verksamhet kan tillsynes bidra till ett visst globalt mål men åtgärder som efterlyses i delmålen kan vara på en annan nivå. Exempel på detta är företag som bidrar till att minska växthuseffekterna men ändå inte bidrar till mål 13: Bekämpa klimatförändringar då målet i första hand handlar om beslut och implementering av genomgripande strategier och riktar sig primärt mot statliga och lokala styren. Då får man i stället titta på delmål under andra globala mål, som till exempel delmål 9.4 Uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet eller delmål 11.6 Minska städers miljöpåverkan som också tar upp klimatåtgärder.
I en analys utifrån globala målens indikatorer står mätbarheten i fokus. Indikatorer visar vilket mätbart resultat eller utveckling de olika delmålen strävar mot. Det kan handla om dödlighet på grund av en viss parameter eller andelen förnybar el inom en viss sektor. Indikatorer är detaljerade uppgifter som efterfrågas för att kunna mäta globala målens framsteg.
En verksamhet kan bidra mer eller mindre direkt till att en indikator utvecklas åt ett visst håll. Exempelvis kan åtgärder som minskar mängden plastavfall i havet ha en positiv inverkan på indikator 14.1.1: Index över densiteten av flytande plastavfall. En verksamhet kan också bidra genom att förbättra förutsättningarna för ett visst delmål. Till exempel är produktion och installation av solceller två av flera förutsättningar som påverkar indikator 7.2.1: andelen förnybar energi av den totala energikonsumtion.
I det fall då inga indikatorer berörs direkt eller indirekt av verksamheten, kan globala målen ändå användas som verktyg för att analysera en verksamhets hållbarhetsarbete. Då skiftas fokuset från mätbarhet till inriktning

Bildfeeling bidrar till delmålet genom att förmedla naturens hälsoeffekter och möjliggöra dess spridning via produkter som lätt kan ingå i människors vardag.
Bildfeeling verkar för att människor ska må bättre med hjälp av naturen. Vi har valt att analysera deras verksamhet enbart utifrån globala målens inriktningar då deras bidrag till indikatorerna är svåra att värdera i siffror.