Mål 13 - Bekämpa klimatförändringarna

Mål 13 handlar om att göra allt vi kan för att stoppa klimatförändringarna och förbereda oss för att klara dess konsekvenser.

Människan påverkar klimatet på jorden. Klimatförändringarna är ett hot mot allt som lever, och en av de farligaste förändringarna är att jordens medeltemperatur ökar. Det skadar vår hälsa, säkerhet och jordens ekosystem, växter och djur. I Sverige får vi bland annat mindre sötvatten lagrad i marken, haven blir surare och extremt väder.

För att klimatet inte ska förändras ännu mer måste vi ändra vårt sätt att leva. Vi behöver utbildas, uppfinna nya lösningar och följa målen för att minska klimatförändringarna. Eftersom vi behöver göra sådant som att bygga mer miljövänlig infrastruktur, kommer fler människor få jobb. Det kan göra att de får möjligheten till ett bättre liv.

Många av världens länder har skrivit under två avtal som jobbar för att uppnå mål 13:  Klimatkonventionen och Parisavtalet. I avtalen står det att temperaturen i världen inte ska höjas med mer än två grader, men helst inte med mer än 1,5 grader. För att det inte ska bli varmare måste därför utsläppen av växthusgaser minska. Alla ska också hjälpa de länder som drabbas hårt av klimatförändringarna. De ska få stöd med att anpassa sig till klimatet.

Innehåll

Titta på Globala mål i sikte på URplay >>>

Serien fokuserar på globala målen, vad de betyder och vad vi kan göra för att nå dem.

Vilka förändringar krävs?

Delmålen och indikatorerna beskriver i detalj vad vi vill uppfylla med målet. Varje mål har ett antal delmål som beskriver vilka förändringar som behöver göras för att nå målet. Varje delmål har ett antal indikatorer med vilka vi kan mäta hur långt vi har kommit med förändringarna.

DELMÅL

Alla länder måste få hjälp att anpassa sig och bättre tåla naturkatastrofer, och katastrofer som beror på klimatet.

INDIKATORER

13.1.1 Antal dödsfall, försvunna personer och personer som drabbats av naturkatastrofer per 100 000 invånare

13.1.2 Antal länder med nationella och lokala strategier för katastrofriskreducering

13.1.3 Andel lokala styren som har antagit och implementerat lokala strategier för katastrofriskreducering i linje med de nationella strategierna för katastrofriskreducering

Att minska klimatförändringarna ska vara en del av politiken och planeringen i alla länder.

13.2.1 Antal länder som har kommunicerat ett upprättande eller operationalisering av integrerad politik/strategi/plan som ökar landets förmåga att anpassa sig till de negativa effekterna av klimatförändringar och främjar klimatresistens och låga växthusgasutsläpp på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktion (inklusive en nationell anpassningsplan, nationell kommunikation, tvåårig uppföljningsrapport, eller annat)

Förbättra utbildningen, kunskapen och kompetensen hos människan och samhället för att tåla klimatförändringar. Det gäller att minska klimatförändringarna och deras konsekvenser, och att kunna anpassa sig till förändringar. Det behövs också system för att kunna varna för klimatförändringar i tid.  

13.3.1 Antal länder som har integrerat begränsning av klimatförändringarna och dess konsekvenser, klimatanpassning och tidig varning i läroplaner i grundskola, gymnasieskola och högskola/universitet.

13.3.2 Antal länder som har kommunicerat en förstärkning av den mänskliga och institutionella kapaciteten för att genomföra anpassning, begränsning och tekniköverföring samt utvecklingsåtgärder

Fortsätta att göra det som FN har kommit överens om i sin ramkonvention om hållbar utveckling. Målet är att industriländerna gemensamt betalar 100 miljarder US-dollar per år för att se till att utvecklingsländerna får hjälp att genomföra ramkonventionen. De behöver stöd för att betala och genomföra den gröna klimatfonden.

13.A.1 Mängd mobiliserade US dollar per år, med start 2020, som är ämnade för $100 miljarder-åtagandet. 

Stödja insatser i de minst utvecklade länderna, så att de kan planera och genomföra sådant som behövs för klimatet. Särskilt fokus ska vara på kvinnor, ungdomar och små samhällen som står utanför utvecklingen.

13.B.1 Antal av de minst utvecklade länder och småöar som får specialiserat stöd och summan av stöd, inklusive finansiering, teknik, kapacitetsuppbyggnad för att främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering, förvaltning med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen

Sveriges utmaningar med mål 13

På URplay kan du lyssna på en förkortad version av poddarna Kjellsorterat där Kjell Eriksson intervjuar Ida Texell från 2030-delegationen (2019). Ida förklarar alla sjutton mål med Sverige som utgångspunkt. Lyssna på podden eller ta del av sammanfattningen nedan.

Till Kjellkoll på URplay >>>

Mål 13 handlar om att göra allt vi kan för att stoppa klimatförändringarna och förbereda oss för att klara dess konsekvenser.

I Sverige ligger vi relativt långt fram, men det måste gå snabbare enligt Parisavtalet. Målet är att vi ska stoppa den globala uppvärmningen så att den ligger under, 2 grader men helst under 1,5. Vi behöver ställa om till fossilfritt, och minska konsumtionen och vårt resande.

Meteorologerna Pererik Åberg och Helen Trondstad berättar om skillnaden mellan väder och klimat. De säger att vädret är det väder som är just nu, och klimatet är medelvärdet av allt väder under en lång tid. Mätningarna visar till exempel att medeltemperaturen i Sverige har ökat markant de senaste 50 åren, och det har inga naturliga förklaringar.

Beatrice Crona forskar om hållbarhet. Hon menar att klimatförändringarna kommer att påverka hur och var, vilken och hur mycket mat vi kan producera. Hur mycket vi kan duscha och tillgången till rent och färskt vatten påverkas också. Det kommer inte över en natt, men vissa förändringar kommer snabbare än andra.

Jordbruket står för en enorm del av koldioxidutsläppen genom både produktionen och markanvändning. Vi kan tänka på vad vi äter genom att dra ner på rött kött och äta sådant man kan odla nära, i stället för till exempel ris.

Utställare som bidrar till mål 13

(Visited 91 times, 1 visits today)