Sveriges Ekokommuner

Sveriges Ekokommuner (SEKOM) är en ideell förening som arbetar för att Sveriges alla kommuner och regioner ska bli hållbara. Vår utgångspunkt är ett ekosystem i balans som basen för en hållbar ekonomisk och social utveckling.

Nätverket är fyllt med kunskap och erfarenhet – för både politiker och tjänstepersoner – med en gemensam kraft, där man jobbar aktivet med hållbarhetsarbete, utbyter erfarenheter och lär av varandras goda exempel.

Sveriges Ekokommuner bildades redan 1995, vilket gör Sveriges Ekokommuner till världens äldsta kommunnätverk för hållbar utveckling. Då bestod den av en handfull kommuner, men sedan dess har föreningen vuxit rejält och idag har vi 104 st medlemmar – 98 ekokommuner och 6 ekoregioner.

Medlemmarna representeras av en tjänsteperson och en politiker i ledande ställning från varje ekokommun/ekoregion, vilket innebär att de strategiska hållbarhetsfrågorna lyfts upp i kommunernas/regionernas högsta ledning.

Föreningen har beslutat om 12 gemensamma nyckeltal för att följa utvecklingen mot hållbarhet hos medlemmarna. Man kan då enkelt göra jämförelser mellan medlemmarna och kan sprida goda exempel.

Panelsamtal: Sveriges Ekokommuner sedan 1995 och framtiden

Senaste interaktiva medlemstidning

SEKOM har tagit fram gröna nyckeltal för att kunna följa och jämföra miljöutvecklingen inom ekokommunerna. Nyckeltalen har valts ut av medlemmarna själva utifrån aspekten att framtagningen av data inte ska innebära ett för stort merarbete samtidigt som de ska vara intressanta för flertalet kommuner. De ska också vara möjliga att påverka genom ett aktivt kommunalt arbete. 

Ekocentrum har analyserat SEKOMs gröna nyckeltal utifrån globala målens indikatorer och identifierat vilka indikatorer de gröna nyckeltalen bidrar mest med underlag till. 

Nyckeltalet 4 Ekologisk odling bidrar med underlag till indikatorn. Andelen ekologiskt odlad åkermark bland SEKOM-kommunerna har ökat från drygt 13 % 2013 till drygt 17 procent 2020. Sveriges livsmedelsstrategi har som nationellt mål att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030.  Även nyckeltalet 11 Ekologiska livsmedel berör delmål 2.4 då efterfrågan har konsekvenser på produktionsutvecklingen. De ekokommuner med högst andel ekologiskt ligger runt 40%. För första gången under mätperioden minskade andelen ekologiska lisvmedel bland medlemmarna och ligger nu på 31 procent. Samma trend kan man se i resten av riket där andelen ligger på 38 procent. En anledning kan vara att kommuner inte bara fokuserar på ekologiskt utan även på närproducerat och svenskt. Pandemin kan också ha påverkat. För att kunna nå det nationella målet på 60 procent till 2030 behöver ekokommunerna i snitt öka andelen med 2,5 procentenheter per år.

Nyckeltalet 12 Certifierade skolor och förskolor bidrar till delmål 4.7 då det redovisar andelen skolor och förskolor som arbetar systematiskt med miljöfrågor enligt en certifierad modell (utmärkelsen skola för hållbar utveckling, Grön Flagg eller ISO 14001/EMAS). Nyckeltalet visar på en fortsatt nedåtgående trend och medelvärdet för andelen miljöcertifierade förskolor och skolor i ekokommunerna ligger nu på 12 procent. Enligt en enkät som har genomförts bland SEKOM-medlemmarna så är det flera som tycker att Grön Flagg tar för mycket tid och att det nu är en avgift vilket det inte har varit tidigare, men att många skolor jobbar med dessa frågor utan certifiering. Ekokommunerna är dock något bättre än riket totalt som ligger på 10 procent. Andelen skiljer sig stort mellan ekokommunerna, från inga certifierade skolor och förskolor till mer hälften certifierade.

Nyckeltalen 8a Bly i avloppsslam, 8b Kadmium i avloppsslam och 8c Kvicksilver i avloppsslam bidrar till delmål 6.3 genom att kontrollera nivåerna av metaller i avloppsslam. Nivåerna för alla tre metaller har en nedåtgående trend. Deras medelvärde för ekokommunerna ligger under gränsvärdet för metaller i rötslam. Däremot överskrids gränsvärdet för kadmium i sex ekokommuner, vilket är två fler än föregående år. 

Nyckeltalet 9 Förnybar energi i kommunala lokaler bidrar med underlag till indikatorn. Andelen förnybar eller återvunnen energi i kommunala lokaler har ökat tydligt på längre sikt och ligger nu på 96 procent. 29 ekokommuner uppger att de har kring 100 procent förnybar eller återvunnen energianvändning. Den medlem som ligger sämst till 2020 har 53 procent förnybar energi. Andelen förnybart i kollektivtrafiken bland ekokommunerna ligger på 92 procent, vilket är samma nivå som föregående år. Resultatet varierar dock mellan olika kommuner, från 5 till 100 procent förnybart. 41 kommuner kör på helt förnybart.

Nyckeltalet 10a Energi för tjänsteresor visar att mängden transportenergi för tjänsteresor minskade mellan sju till tio procent mellan 2019 och 2020. Minskning som skett 2020 kan förklaras av att fler har arbetat hemifrån på grund av pandemin och färre tjänsteresor har skett. Energiåtgången varierar kraftigt mellan kommunerna, från 63 till 1 967 kWh per årsarbetare. I vissa kommuner varierar värdena orimligt mycket mellan åren vilket tyder på att det finns felaktigheter som gör det vanskligt att dra generella slutsatser.

När det gäller nyckeltal 3 Förnybara bränslen i kollektivtrafiken. så ligger andelen förnybart i kollektivtrafiken på 92 procent, vilket är samma nivå som föregående år. Resultatet varierar dock mellan olika kommuner, från 5 till 100 procent förnybart. 41 kommuner kör på helt förnybart.

SEKOM har flera nyckeltal som bidrar med underlag till indikatorn. Nyckeltalet 1a Koldioxidutsläpp från industri visar att både ekokommunernas totala utsläpp från industrier och utsläpp från industrier per invånare har minskat räknat från år 2005. EU:s mål för utsläppshandeln är att minska de totala utsläppen med 21 procent till 2020 och 43 procent till 2030 jämfört med 2005 års värden. Detta kan jämföras med SEKOM:s samlade utsläpp från industrier, inklusive industrier utanför utsläppshandeln, som har minskat med 18 procent sedan 2005. Räknat per invånare har utsläppen minskat med 29 procent sedan 2005.

Nyckeltalet 1b Koldioxidutsläpp övriga sektorer visar också en minskning av utsläpp per invånare 43 procent sedan 1990. De totala utsläppen, ej räknat per invånare, har minskat 30 procent sedan 1990. Det går att jämföra med de nationella utsläppen exklusive industrin som minskat med 33 procent. Utsläppen varierar betydligt mellan olika kommuner och beror till stor del på lokala förutsättningar. Exempelvis kan ett värmeverk försörja flera kommuner med värme men utsläppen förs endast till den kommun där värmeverket ligger. Vissa kommuner kan ha motorväg genom kommunen medan vissa kommuner inte har någon större genomfartsled.

Även nyckeltalet 10b Koldioxidutsläpp för tjänsteresor visar en minskning under 2020 med drygt 20 procent. Bland de kommuner som har redovisat uppgifter både 2019 och 2020 ligger minskningen på drygt 25 procent. En bidragande orsak är förmodligen pandemin då fler möten har hållits digitalt och färre tjänsteresor har gjorts. Utsläppen varierar kraftigt mellan kommunerna,  och det är också färre kommuner som har rapporterat in data för år 2020, vilket gör det vanskligt att dra generella slutsatser. 

Nyckeltalet 2 Resor med kollektivtrafik ger en inblick i kollektivtrafikens tillgänglighet, även om beteendemönster också spelar en stor roll i användningen av kollektivtrafik. I stort visar nyckeltalet på en nedåtgående trend sedan 2011, med en kraftig minskning 2020 pga. pandemin. Många kommuner har inte publicerats data för antal resande inom kollektivtrafiken för 2020 vilket påverkar medelvärdet. Medelvärdet för de kommuner som har rapporterat in data för både 2019 och 2020 visar att antal resande inom kollektivtrafiken minskat med 25 procent. Antalet kollektivtrafikresor skiljer sig kraftigt mellan olika kommuner, från 4 till 190 resor per invånare.

SEKOM bidrar till delmålet genom nyckeltalet 7 Mängd hushållsavfall. Det visar att avfallsmängderna bland ekokommunerna ligger i genomsnitt på 511 kg per invånare vilket är en ökning jämfört med de två senaste åren. Ökningen kommer främst ifrån grovavfall vilket kan vara ett resultat av pandemin och att flera har varit hemma och renoverat. Mängden avfall varierar betydligt mellan kommunerna. Rapporterade värden för 2020 varierar mellan 266 kg till 753 kg per person. Främst är det mängden grovavfall som skiljer kommunerna åt. 

Nyckeltalet 6 Skyddad natur visar hur skyddet av värdefull natur och vattenmiljöer utvecklas inom kommunen.
Nyckeltalet avser skyddad land- och vattenareal i nationalparker, naturreservat och biotopskyddsområden, som andel av kommunens totala areal. För första gången på tre år ökar andelen skyddad natur och ligger nu på 6,3 procent. Ökningen är tack vare ett nytt naturreservat i ekokommunen Höganäs och Båstads kommun (Skånska Kattegatt) samt ett utökat naturreservat i Norrtälje (Svenska Högarna). I Höganäs har antal hektar naturreservat ökat med 28 160 ha och i Norrtälje med 58 594 ha.

De tre kommuner med högst andel skyddad natur är Sorsele (54,7 procent), Jokkmokk (47,4 procent) samt Höganäs (46,4 procent). Jokkmokk och Sorsele är också de kommuner med mest hektar skyddad natur. Totalt är det ytterligare fyra kommuner som har mer än 20 procent av naturen skyddad; Huddinge, Tyresö, Trosa samt Strömstad.

Nyckeltalet 5 Miljöcertifierat skogsbruk visar andelen FSC-certifierad skog i ekokommunerna. Certifieringen innebär att skogar brukas och avverkas ansvarsfullt enligt FSC:s regler för skogsbruk och spårbarhet. Inom Sveriges ekokommuner är 52 procent av skogsbruket FSC-certifierad. Jämfört med 2011 är det en ökning på drygt 2 procentenheter. Motsvarande siffra för hela landet är 53 procent. 

Vill du läsa mer om övriga globala mål ?

Vill du ta en titt på andra utställare?

(Visited 162 times, 2 visits today)