Cirkulär ekonomi i praktiken

På den här sidan hittar du information om cirkulär ekonomi. Ekocentrum vill konkretisera vad cirkulär ekonomi är och hur vi kan återskapa naturens cirkularitet, även där vi inte har gjort det idag.

Vi förklarar begreppen linjär och cirkulär ekonomi, och de olika kretsloppen som ingår där. 

Vi har också sammanfattat regeringens strategi och handlingsplan för hur Sverige ska ställa om till en cirkulär ekonomi.

Trots att regeringen har tagit fram både en handlingsplan och strategi för cirkulär ekonomi, är den svenska ekonomin bara 3,4% cirkulär. Läs mer om den första kartläggning av hur cirkulär Sveriges ekonomi är i rapporten från RI.SE.  

Innehåll

I de biologiska kretsloppen cirkulerar allt material som finns i biosfären* för att användas i alla ekosystem. Materialets nedbrytning sker med hjälp av naturens egna organismer. De biologiska kretsloppen kan ha en livslängd på flera hundra år.

* biosfären: delen av jordens yta där allt levande finns

Innehåll för cirkulär ekonomi-skola

Vi har länge producerat varor utifrån en linjär ekonomi där varor slängs efter användning. Livslängden på varorna har ofta varit korta för att uppmuntra konsumtionen. Konsumtion ses då som motorn för en ekonomisk tillväxt. I den linjära ekonomin vill vi maximera användning av jordens naturresurser. Detta påverkar miljön och människan negativt på så många sätt att det är ohållbart i längden. Det krävs förändringar, globalt och nationellt för att bryta länken mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstörelse samt sociala frågor såsom dåliga arbetsvillkor och hälsa När det gäller konsumtion och produktion, behöver vi dels effektivisera resursanvändningen, dels ha en bättre plan för hur vi ska ta hand om och använda våra naturresurser. För att kunna göra detta måste vi öka återanvändningen av de naturresurser vi redan har. När avfall blir till nya resurser har vi skapat ett kretslopp*, en cirkularitet. Detta är grunden i cirkulär ekonomi.

Med den cirkulära ekonomin vill vi inte maximera utan optimera* utnyttjandet av jordens naturresurser. För att göra detta behöver vi:

  • använda de naturresurser som redan finns i samhället, i stället för att ta ut nya naturresurser
  • bevara* och återställa* tillgången och kvaliteten på jordens naturresurser för att få ett hållbart och funktionellt system där vi bara använder det vi behöver
  • upprätthålla balansen mellan tillgång* och efterfråga*

 


*kretslopp: cirkulation av något i en cykel, utan början och slut

*optimera: få något att fungera på bästa möjligaste sätt

*bevara: skydda från skada och förstörelse

*återställa: se till att det fungerar som vanligt igen

*tillgång: när något finns och man kan använda det

*efterfråga: när något behövs för att användas, eller köpas

Cirkulär ekonomi består av två kretslopp – det biologiska och det tekniska – och är ett generativt* industriellt system inspirerad av naturen. Det biologiska och tekniska kretsloppen behöver hållas ifrån varandra eftersom materialet som cirkulerar i det tekniska kan störa det biologiska kretsloppet. Energin som driver båda kretsloppen ska komma från förnybara energikällor och alla processer i systemet ska syfta till att bevara och återställa jordens naturresurser. Det är först då man har en cirkulär ekonomi. Den här beskrivningen av cirkulär ekonomi är inspirerad av de koncept och idéer som Ellen MacArthur Foundation har arbetat fram. Läs mer på stiftelsens webbsida >>>

Koncepten bakom cirkulär ekonomi är inte ny. Det är kärnan i livet på jorden. Vi är själva en del av det biologiska kretsloppet och är beroende av den för vår överlevnad. Så vad är det biologiska och det tekniska kretsloppet?

 


*generativt: att systemet förser sig självt med vad det behöver för att fortsätta producera material

Cirkulär ekonomins två kretslopp

Det naturliga biologiska kretsloppet
Det biologiska kretsloppet - använt av människan

De biologiska kretsloppen

I de biologiska kretsloppen blir någons avfall den andras resurs. Det finns egentligen ingenting som ses som avfall utan det handlar mer om restprodukter som är till nytta i ett annat system. Allt liv på jorden har byggts kring dessa restprodukter, i ett väldigt komplicerat system som vi inte har förstått helt än. Det är därför människan inte alltid kan förutse hur sina handlingar kan ha så stora konsekvenser på miljön. 

Det är alltså ett helt naturligt system med en inneboende cirkulär ekonomi som strävar efter följande:

  • att bevara ekosystem genom att bli av med störande ämnen
  • att föra tillbaka näringsämnen så nära källan som möjligt
  • att motarbeta att ett ekosystem överutnyttjas

Vi människor har använt detta system i många tusen år för jordbruk, skogsbruk, fiske och odlingar. Många produkter som vi människor har skapat ingår också i de biologiska kretsloppen, till exempel biologiska läkemedel, kläder av naturmaterial, möbler och hus av trä. Allt som består av biologiskt material och som kan återgå till biosfären när det har konsumerats, är en del av de biologiska kretsloppen.

Det tekniska kretsloppet

Materialhjulet framtagen av RE:Source

De tekniska kretsloppen

Även i de tekniska kretsloppen cirkulerar naturliga material, men de består av ändliga resurser som till exempel metaller och mineraler. Dessa resurser cirkulerar vanligtvis inte i de biologiska kretsloppen då de tillhör den fasta jordskorpan* och inte biosfären. Om dessa ämnen hamnar i det biologiska kretsloppet kan de sprida gifter och störa ekosystemen. De tekniska kretsloppen kan, precis som de biologiska, ha en livslängd på flera hundra år.

I de tekniska kretsloppen cirkulerar även material som människan skapat, som till exempel kemikalier eller plaster.  Till skillnad från metaller och mineraler ingår inte plaster eller kemikalier i ett naturligt kretslopp. Dessutom har vi ökat takten på hur metaller och mineraler utvinns* från jordskorpan. Det har lett till att det naturliga tekniska kretsloppet för dessa ämnen är brutet. I stället för att återanvända de ändliga resurserna, går människan tillbaka till källan eller fabriken för att få ny råvara.

De tekniska materialen kräver ofta mycket energi vid tillverkning jämfört med de biologiska. I de tekniska kretsloppen sker dessutom nedbrytningen med hjälp av arbetskraft och maskiner. Det är alltså ett krävande kretslopp som vi inte har bemästrat helt ännu. Därför tänker vi inte alltid i form av kretslopp när det gäller tekniska material och detta leder till stora mängder avfall (som vi inte vet hur vi ska ta hand om).

 


*jordskorpan: jordens fasta yta, består av bergarter

*utvinna: ta ut eller få ut något som finns

Vad innebär cirkulär ekonomi i praktiken?

För att övergå till en cirkulär ekonomi har vi flera utmaningar framför oss:

  • vi behöver återställa de ekosystemen som skadats av den linjära ekonomin
  • vi behöver skapa ett fungerande och hållbart tekniskt kretslopp som ser till att tekniskt material återförs* i kretsloppet i stället för att bli avfall
  • vi behöver hålla det tekniska kretsloppet separat från det biologiska så att det inte skadas

 


 *återföra: att föra, leda tillbaka

Vi ska titta närmare på några av de koncept och tankar som har förts fram för att lösa dessa utmaningar:

Kärnan i cirkulär ekonomi är att vi inte ska slänga produkter när de har gjort sitt för oss. I den linjära ekonomin slängs en produkt när den går sönder, eller vi helt enkelt inte vill ha den längre. Det gäller särskilt produkter i det tekniska kretsloppet. I dagsläget är vi inte så bra på att sluta kretslopp för de tekniska materialen. I stället för att cirkulera, stannar de i avfallstadiet när vi inte vill ha det längre.

Vi behöver strategier och verktyg för att:

  • använda produkter under en mycket längre tid
  • hitta nya användningsområden och funktioner för gamla varor
  • lätt kunna återvinna material genom att återföra både tekniskt och biologiskt material till sitt kretslopp

För att sluta producera avfall behöver vi börja titta på hur produkter designas. Vi behöver produkter med längre livslängd, så att de kan användas länge utan att de går sönder eller tappar i värde. Då kan produkten återanvändas när ägaren inte vill ha den längre, till exempel genom att säljas vidare eller repareras.

Ett annat sätt att förlänga livet på en produkt är att återbruka den. När produkten inte kan användas längre på det sätt det var tänk, så ska det vara möjligt att använda den för annat. En trasig soffa kanske inte kan lagas och användas vidare. Men det kanske går att använda stommen eller kuddarna för att skapa en ny soffa. Då behöver vi designa produkten som går att återbruka från början. Det ska till exempel vara lätt att demontera de olika delarna ifall vissa går sönder innan andra.

Återvinning innebär att man kan lämna in gamla produkter för att skapa nya. Till exempel kan man återvinna växtfibrer från gamla kläder.  Då ska kläder ledas in i ett kretslopp där det dels ska vara lätt att samla in gamla kläder, dels ska tillverkning av nya kläder skapas med de återvunna växtfibrerna i stället för nya. Där är också produktens design viktig. Kläder i bomull med plasttryck på kan inte återvinnas på det sättet. Plasten ska in i det tekniska kretsloppet medan bomullen tillhör det biologiska. Då har det biologiska och det tekniska kretsloppet inte hållits separat och sådana kläder går till förbränning i stället för återvinning.

Bioekonomi handlar om hur vi kan använda de biologiska naturresurserna på ett mer effektivt sätt, med hjälp av till exempel bioteknik*. Men även ett hållbart brukande av ekosystemtjänster* och användning av enbart förnybara bränslen ingår i bioekonomi-konceptet. Målet är att ha ett rent kretslopp för kemikalie-, material- och energiproduktion.

 


*Bioteknik: teknik som utnyttjar naturliga livsprocesser hos organismer för att skapa nya råvaror. I dagsläget använder vi bioteknik för att producera antibiotika, vin eller öl men vi skulle kunna använda den för att producera annat också

*Ekosystemtjänster: produkt eller nytta som djur och växter gör, till exempel pollinering eller rena vatten

Begreppet industriell ekologi används för att beskriva generella principer för hur företag och industrier ska placeras geografiskt för att kunna dela på resurser. Begreppet skapades 1947 av George T. Renner, och handlar inte bara om att använda lokala naturresurser på ett effektivt sätt. Det handlar också om att skapa partnerskap med andra företag i närheten, så att ett företags restprodukt kan användas som råvara av grannföretaget. Den typen av symbios minskar bland annat företagens avfall och transporter.

 

Industriell ekologi är inspirerat av naturliga ekosystem och följer därmed naturens principer. Naturen används som vägledare för hur det industriella systemet kan fungera på bästa sätt. Där sätter jordens och ekosystemens överlevnad gränsen för hur verksamheterna kan bedrivas.

Renners koncept av industriell ekologi har inte fått så stor framgång sedan 40-talet. Den moderna industriella ekologin tittar i stället på material- och energiflöden i samhället i stort. Men målet är fortfarande att skapa systemlösningar som bygger på att all industriell verksamhet ska fungera inom det lokala ekosystemets begränsningar.

Sotenäs Symbioscentrum är ett exempel på industriell symbios. Där fokuserar man inte bara på det symbiotiska samarbetet mellan lokala industrier utan också på den sociala symbiosen där kompetens och kunskap ses som en resurs. Läs mer om Sotenäs Symbioscentrum >>>

Biomimik (även kallad biomimetik eller biomimikry) är en designmetod där man inspireras av naturen. Inom biomimik tittar man inte bara på funktion och form, utan också på naturliga processer när man designar en produkt. Varje djur- eller växtart kan ge oss inspiration till en ny hållbar lösning. Varje lösning som evolutionen har designat, har testats med överlevnad som pris. Det vi ser nu är det mest framgångsrika naturen har att visa. I naturen finns helt enkelt resultatet av miljoners års forskning och utveckling.

Frågor som hur man kan fånga solenergihar naturen redan besvarat med många olika lösningar. Genom att undersöka hur naturen har löst vissa problem, och imitera dessa lösningar kan vi påskynda omställningen till cirkulär ekonomi.

 Läs mer om biomimik och hitta lösningar från naturen samlade i databasen från det icke-vinstdrivande projektet Ask Nature >>> 

Källa: Pär Frick & Magnus Hedenmark. Vad är cirkulär ekonomi? – En inspirationsbok om den cirkulära ekonomins möjligheter. 2016 Re-Makers AB.

Här hittar du Ekocentrums sammanfattning av Sveriges strategi för omställning till cirkulär ekonomi utifrån regeringens strategi och handlingsplan. 

Läs regeringens strategi >>>

Läs regeringens handlingsplan >>> 

Regeringens strategi pekar ut fyra fokusområden där insatser är nödvändiga

I juli 2020 beslutade regeringen om en nationell strategi för cirkulär ekonomi. Strategin pekar ut riktningen och ambitionen för den långsiktiga och hållbara omställningen av samhället som krävs för att uppnå hållbar utveckling. Detta är en viktig del för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. För att nå de nationella miljö- och klimatmålen samt de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 behöver vi öka takten i arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi. 

I det första fokusområdet är det design och produktion som står i centrum. När produkter utvecklas är det viktigt att hela produktens liv tas i åtanke. För att uppnå en cirkulär ekonomi måste produkterna utformas och designas för att ha en lång livslängd, bland annat genom att göra det enkelt att reparera och återanvända produkterna, men även att göra det möjligt för materialåtervinning när produkten inte längre kan användas.

Ett annat sätt att uppnå en cirkulär ekonomi är att skapa ekonomiska styrmedel där den som förorenar ska betala så att kostnaden för material och produkter även inkluderar kostnaden för miljö- och klimatbelastningen. Resurs-och energieffektivare produktionsprocesser samt Sveriges bioekonomi* ska utvecklas. Biobaserade, förnybara och hållbart producerade råvaror ska ersätta fossilbaserade råvaror i produkter och produktionsprocesser.

 

En av åtgärderna som kommer vidtas är ett förbud mot sugrör och engångsbestick i plast samt muggar och matlådor i frigolit.
“Onödiga artiklar av plast, samt plastmaterial som inte är materialåtervinningsbara eller som är problematiska på annat sätt, ska förbjudas och ersättas med flergångsprodukter eller engångsprodukter i andra mer hållbara material. Regeringen utreder hur det förbud mot vissa plastprodukter som har beslutats inom EU ska genomföras.” Läs om fler åtgärder i handlingsplanen om cirkulär ekonomi >>> 

 


*Bioekonomi: Bioekonomi eller biobaserad ekonomi är den del av den totala ekonomin som är baserad på biomassa och bioteknik.

I det andra fokusområdet tittar man på vad hållbar konsumtion och användning innebär. Det kommer att ställas större krav på bra konsumentinformation för att göra det lättare för individen att göra bra, hållbara och cirkulära val i vardagen. Informationen måste vara lätt att förstå och transparent med produkternas fördelar och brister.

Vi behöver uppmuntra en delningsekonomi* med cirkulära affärsmodeller där produkter får en ökad livslängd, kan användas om och om igen och är lätta att reparera. Då krävs det att produkterna har rätt förutsättningar för återanvändning, reparation och delning. Dels måste det bli enklare för näringslivet och privatpersoner att dela, reparera och återanvända produkter; dels måste produkter och tjänster skapas och designas på ett sätt som gör delningsekonomi möjligt. Offentlig upphandling är också ett viktigt sätt att bidra till resurseffektivitet, återvinning och cirkulära affärsmodeller.

En av åtgärderna som kommer genomföras är en lägre skatt vid underhåll och reparation.

“För att förändra konsumtionsmönstren av varor och tjänster och förlänga livslängden på varor genom att stimulera underhåll och reparation har mervärdesskatten sänkts från 25 procent till 12 procent för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Dessutom har en skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden införts.”Läs om fler åtgärder i handlingsplanen om cirkulär ekonomi >>>

 


*Delningsekonomi: en ekonomi som fokuserar på att hyra, dela eller låna saker i stället för att äga dem. Även olika möjligheter att ta del av tjänster, byta och ge bort saker räknas in i begreppet.

Det tredje fokusområdet ska skapa förutsättningarna för att föra in det vi konsumerar i ett cirkulärt och giftfritt kretslopp. För att kunna prioritera återanvändning framför materialåtervinning och annan avfallshantering måste utvecklingen av avfallssorteringen påskyndas. I strategin ingår en utbyggnad av kapaciteten för materialåtervinning när det gäller det källsorterade avfallet. Källsorteringen för hushåll och verksamheter behöver förenklas, bland annat genom att öka kunskapen om materialflödet i samhället.

Det måste ställas höga krav på giftfrihet för såväl återvunnet material som jungfrulig råvara, för att skapa goda förutsättningar för materialåtervinning och återbruk. Avfallet måste även hanteras i giftfria och resurseffektiva kretslopp så att utbud och efterfrågan, samt användningen av högkvalitativa sekundära råvaror ökar. Användningen av särskilt farliga ämnen i varor ska förbjudas samtidigt som andra farliga ämnen omhändertas. För att underlätta en säker materialåtervinning behöver det finnas information om innehåll av problematiska ämnen i varor och material.

Dessutom måste fossila råvaror måste ersättas av hållbara, förnybara och biobaserade råvaror. Dessa råvaror ska dessutom framställas utan att biologisk mångfald och övriga ekosystemtjänster påverkas negativt.

En av åtgärderna som kommer genomföras är en utredning om pantsystem på småelektronik.

“Regeringen har tillsatt en utredning som ska ge förslag på hur ett pantsystem för småelektronik, som mobiler eller läsplattor, kan se ut. Syftet med utredningen är att öka insamlingen och återvinningen av elavfall och på så sätt bidra till giftfria, resurseffektiva kretslopp och en cirkulär ekonomi.” Läs om fler åtgärder i handlingsplanen om cirkulär ekonomi >>>

Det fjärde fokusområdet ska snabba på och främja utvecklingen och etableringen av hållbar produktion. För att kunna göra detta behöver miljötillståndsprövningen effektiviseras. Cirkulära affärsmodeller ska göras lönsamt samt utbud och efterfråga på cirkulära produkter och tjänster ska öka. Innovations- och näringslivsklimatet måste stärkas så att fler cirkulära företag kan växa.

Med strategin vill regeringen även främja forskning, innovation och teknikutveckling inom bland annat materialåtervinning, digitalisering och spårbarhet för att underlätta för cirkulära affärsmodeller och ett mer effektivt och cirkulärt nyttjande av samhällets resurser.

En av åtgärderna som ska genomföras är att samla näringslivet för ett fossilfritt Sverige.

“Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att samordna, synliggöra och främja aktörernas arbete för ett fossilfritt Sverige. Inom ramen för detta arbete har flera branscher antagit färdplaner för att bidra till omställningen till ett fossilfritt välfärdsland, där cirkulära lösningar utgör en viktig del.” Läs om fler åtgärder i handlingsplanen om cirkulär ekonomi >>>

Verktyg för att ställa om till cirkulär ekonomi

Verktyg för att ställa om till cirkulär affärsmodell

Circular Hub är en källa till kunskap och förståelse kring cirkulär och hållbar ekonomi och drivs i samverkan mellan Science Park Borås och IDC West Sweden i Skövde. Där hittar du verktyg av olika slag för att kunna påbörja arbetet med att bli ett cirkulärt företag.

CirEko är en svenskt affärs- och kunskapsnätverk samt näringslivs- och medlemsorganisation som oberoende och non-profit fokuserar på en affärsomställning till en cirkulär ekonomi. Där kan du hitta olika slags utbildningar på olika nivåer och i olika former med cirkulär ekonomi i fokus.

Cradlenet är ett cirkulära ekonomi- nätverk som hjälper företag och organisationer med omställningen till cirkulär ekonomi genom veckovis temamöten, rådgivning, ny kunskap, omvärldsbevakning, studier, utbildningar, opinion och nätverkande lokalt, nationellt och på nordisk nivå.

Cirkulära Affärer är en nyhetssajt, pappers- och E-tidning som ges ut av CirEko, ett affärs- och kunskapsnätverk samt en näringslivs- och medlemsorganisation inom den cirkulära ekonomin.

Circular Business Model Canvas (CBMC) är en variant av den ursprungliga Business Modell Canvas, och innehåller exempel som styr användaren i riktning mot att utveckla affärsmodeller som ansluter till cirkulär ekonomi.

Information och inspiration om cirkulär ekonomi för verksamheter och konsumenter

Cirkulära Sverige är en av CirEkos plattformar. Där kan du ta del av intressanta cirkulära affärsidéer runt om i Sverige, med exempel på svenska företag och organisationer, både privata, offentliga samt civilsamhället.

Klimat2030 har tagit fram en guide för konsumenter med tips på företag och organisationer som erbjuder cirkulära tjänster av sällanköpsvaror som kläder, skor, heminredning och fritidsartiklar.

(Visited 1 116 times, 1 visits today)