Mål 2 - Ingen hunger
Mål 2 handlar om att inga människor i världen ska behöva dö av hunger och att vi ska odla tillräckligt med mat på ett hållbart sätt till alla.
Ungefär en niondel, 821 miljoner människor, får inte tillräckligt med mat och näring i världen. Det är vanligare att dö av hunger än något annat, även krig. När människor inte får tillräckligt med mat blir de sjuka vilket påverkar samhället och ekonomin. Ett samhälle med många sjuka kan inte utvecklas.
Det finns faktiskt tillräckligt med mat i världen. Men den delas upp orättvist mellan länder och mellan människor. På vissa platser på jorden får människor mycket mat, och på andra nästan ingen. I vissa fattiga länder säljer man maten som produceras för att tjäna pengar. Då får folket för lite mat för sig själva.
Mat och näring är en mänsklig rättighet. Varje land måste se till att alla kan äta sig mätta. Vi måste dela upp maten rättvist mellan alla människor. Vi behöver också hjälpa jordbruken, och hitta bra teknik för att odla mat, i länder där det är ett problem.
Innehåll
Titta på Globala mål i sikte på URplay >>>
Serien fokuserar på globala målen, vad de betyder och vad vi kan göra för att nå dem.
Vilka förändringar krävs?
Delmålen och indikatorerna beskriver i detalj vad vi vill uppfylla med målet. Varje mål har ett antal delmål som beskriver vilka förändringar som behöver göras för att nå målet. Varje delmål har ett antal indikatorer med vilka vi kan mäta hur långt vi har kommit med förändringarna.
DELMÅL
Inga människor i världen ska vara utan mat och näring. Särskilt de som är fattiga och utsatta, som små barn, ska ha tillgång till tillräckligt med mat hela året.
INDIKATORER
2.1.1 Förekomst av undernäring |
2.1.2 Förekomst av svår eller måttlig livsmedelsosäkerhet bland befolkningen, baseras på Food Insecurity Experience Scale (FIES) |
Inga människor ska få för lite näring. Särskilt barn under fem år, tonårsflickor, gravida och ammande kvinnor och äldre personer ska få sina behov av näring tillfredsställda.
2.2.1 Förekomst av tillväxthämning bland barn under 5 år. |
2.2.2 Förekomst av undernäring bland barn under 5 år, utefter kategori (avtyning, övervikt) |
Små jordbruk ska producera dubbelt så mycket mer. De små producenterna av mat ska få dubbelt så stora inkomster, särskilt om de är bland annat kvinnor, familjer som har jordbruk eller ursprungsbefolkningen i ett land.
2.3.1 Produktionsvolym per arbetskraftsenhet och utefter livsmedelsproducenter |
2.3.2 Genomsnittlig inkomst bland småskaliga livsmedelsproducenter, utefter kön och ursprung |
Systemen för att producera mat ska bli mer hållbara och bevara ekosystemen. Jordbruksmetoder som är hållbara och ökar produktionen ska införas. Jordbruket behöver också kunna anpassa sig till sådant som klimatförändringar och extrema väder.
2.4.1 Andel produktiv och hållbar jordbruksareal |
Vi behöver bevara den genetiska mångfalden av fröer, växter och djur. Det gör vi bland annat genom att spara dem i fröbanker, både på nationell och internationell nivå.
2.5.1 Antal genetiska resurser för livsmedelsproduktion säkrad i genbank
|
2.5.2 Andel lokala arter som kategoriseras som utrotningshotad, inte hotad eller okänd risk för utrotning |
Investera och samarbeta mellan länderna för att få mer infrastruktur, som vägar och internet, på landsbygden i länder som behöver det. Utveckla också samarbete kring forskning och rådgivning för jordbruket. Utvecklingsländerna behöver hjälp med utveckling av teknik, och genbanker för växter och djur som används i jordbruk.
2.A.1 Jordbruksorienteringsindex för statliga utgifter |
2.A.2 Totala investeringar (utvecklingsbistånd och andra officiella flöden) till jordbrukssektorn |
Ändra begränsningar i handel av jordbruksprodukter, så att det blir rättvist mellan länderna. Avskaffa subventioner för export inom jordbruket och andra åtgärder som kan skapa orättvisa.
2.B.1 Uppskattning av stöd avsatt till producenter |
2.B.1 Exportsubventioner inom jordbruk |
Se till att marknaden för råvaror från jordbruket i världen fungerar. Alla ska ha tillgång till information om marknaden, som priser och vilken tillgång till mat som finns. På så sätt kan stora förändringar i matpriserna minska.
2.C.1 Indikator för svängningar i livsmedelspriser |
Sveriges utmaningar med mål 2
På URplay kan du lyssna på en förkortad version av poddarna Kjellsorterat där Kjell Eriksson intervjuar Ida Texell från 2030-delegationen (2019). Ida förklarar alla sjutton mål med Sverige som utgångspunkt. Lyssna på podden eller ta del av sammanfattningen nedan.
Mål 2 handlar om att inga människor i världen ska behöva dö av hunger och att vi ska odla tillräckligt med mat på ett hållbart sätt till alla.
Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, förbättra nutrition och främja ett hållbart jordbruk
I Sverige har vi inte ett problem med hunger och undernäring. Däremot behöver vi tänka på en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel, det vill säga sådant man kan äta. Det finns tydliga kopplingar mellan hur vi äter, och hälsa och miljö.
Utmaningar i Sverige
Sverige producerar inte så mycket mat, utan vi är beroende av att importera den från andra länder.
Vår konsumtion av livsmedel påverkar miljön mycket. Svenskarnas ekologiska fotavtryck är ganska högt.
Vi har för mycket livsmedel, som vi inte ska slösa på, för då äter vi eller slänger mat som andra människor skulle kunna äta. Vår konsumtion av livsmedel är inte hållbar, både för vår egen hälsa och för miljön. Vi måste tänka på vad vi äter.
Om matsvinnet (alltså all mat som slängs) vore ett land skulle det släppa ut klimatgaser motsvarande världens tredje största land. Det är mycket mat som produceras och växthusgaser som släpps ut i onödan.
Tips på att minska matsvinnet, från Världsnaturfonden WWF
- Ta med en matlåda till jobbet med dina rester. En vanlig svensk familj slänger mat som är värd mellan 3000–6000 kronor om året.
- Titta inte på bäst före-datumet utan smaka och lukta om maten fortfarande går att äta eller dricka.
- Använd dina köksredskap för att ta tillvara maten: mixa grönsaker som börjar bli gamla i en soppa.
- Frys in dina rester.
- Köp inte mer än vad du behöver.
Varför slänger vi så mycket mat?
- Okunskap
- Maten är för billig. Dyr mat slängs inte lika lätt.
- Slarv: vi tänker inte efter.